Vad tankarna säger

Jag försöker lyssna på vad mina tankar säger till mig. Det kan vara en ganska hemsk lyssning. Tänk om jag skulle prata så till någon annan. Vem den än var skulle jag få denna att gråta och springa för livet.

Tänk vad många hemska sker man säger till sig själv. "Nej, det där funkar inte, så kan du inte göra", "Åh, typsikt dig, så här gör du alltid fast du vet att du inte borde", "Korkskalle varför äter du så mycket godis idag igen, du ska ju sluta med det", "Säg inget mer nu...", "Du är för tjock, tränar för lite, är inte tillräckligt snäll mot dina barn ", "Du kunde ha gjort det där lite bättre..."

Jag gör detta trots att jag vet att jag älskar mig själv, jag har känt det och kan ta fram den känslan. Jag hör mig själv säga sådana saker fast jag har världens bästa vänner och en underbar familj som säger precis tvärtom. Jag hör mig säga detta till mig själv trots att jag vet att jag kan få allt jag vill bara jag vill. Det är min fasta övertygelse att vi är oändliga själar och utan mig skulle universum inte vara detsamma. Och inte utan dig heller.

Men jag kan åtminstone förstå att det är mina tankar, inte JAG som säger sakerna, det är bra. Och jag ska träna, träna så att tankarna säger snälla saker istället.

För vi är alla vackra själar inuti oavsett vad jag ser, du ser eller någon annan ser utifrån de erfarenheter som skymmer sikten.

Bilden är en affisch man kan köpa på Kreativ Insikt