torsdag 10 april 2008

En stilla nåd att be om


Ibland måste man bara vänta och be om nåd. När allt är gjort för att ta nästa steg och inget händer. När livet fortfarande spelar spratt, när det snöar fast det borde våras. När jag väntat, väntat på min tur. När sanningen syns men inte förstås, när jag fattar men inte gör. Då är jag före.

När tiden är inne sker förändringen, den kontrollen kan jag aldrig ta. Den är inte mig förunnad.

1 kommentar:

Anonym sa...

Så klokt du skriver, så fina bilder
du har.
Tack för titten!
Ha en skön söndag
Kristina